A Blog By Pernilla Johansson

Jag har aldrig haft någon rumpa (tyvärr).
Det är aldrig speciellt kul at prova nya jeans, ja först och främst håller man ju på att gå under för att man "ska alltid köpa jeans som är för små!" enligt alla käcka JC-expediter och sedan har jag ju då ingen rumpa som fyller ut dem.
MEN!
På taekwondon i onsdags när vi stod och hoppade under uppvärmingen (uppvärmingen brukar bestå av att vi står och hoppar på stället i typ tio minuter och vevar armarna åt höger och vänster, fram och tillbaka och allt däremellan) kände jag plötsligt hur min rumpa DALLRADE! Jag förstår inte! Från att inte haft någon rumpa till att tydligen ha fått en dallerrumpa, it's not fare! Allt ska vara orättvist. Jämt. Get used to it. Men jag kommer nog ändå hävda att det berodde på detta extrema hoppande, övningen kanske fick det lilla som fanns att dallra?

Idag har återigen varit en lång dag hemifrån.
Började dagen med att åka till doktorn och få mitt tuberkolos-vaccin. Stor stor spruta - inte kul! Plus att jag nu kommer att få en varig böld som i bästa fall läker på tolv veckor. TOLV VECKOR! Ja ja, vad gör man inte för sin logopeddröm?!
Efter detta träffade jag och Hanna våra "fadderbarn", de båda finska utbytesstudenterna Leena och Mari, för en vintrig promenad i Slottsskogen där vi såklart kikade på sälarna och älgarna och kom fram till en del roliga skillnader mellan Sverige och Finland. Vi svenskar ska tydligen vara mycket snyggare och klä oss mycket bättre än finnarna, enligt Leena och Mari. Alltid kul med komplimanger, även om det var riktat mot alla oss 9 miljoner här i landet.
Sen föreläsning på Psykologen, sen träning och sen hem och ta hand om stackars sjuka pojkvännen.