A Blog By Pernilla Johansson

Vem känner inte någonting för Alexander Rybak? Gutten är ju bara för söt :D Hade varken hört låten eller sett hans vackra ansikte förrän finalen av Eurovisionsfestivalen gick av stapeln igår men man hade ju hört att han var favorittippad. Tyckte vid första lyssningen att låten var rätt märklig, och sen var inte hans röst den bästa heller. Men ändå - någonting speciellt var det med den, den var orginell och både glad och sorgsen på samma gång. Idag har jag lyssnat på den om och om igen på Spotify and I like it! Så grattis Norge!

Helgen började med singstarkväll (+ guitar hero och buzz) hemma hos oss i fredags. Kul! Igår tog vi bussen upp till Uddevalla där vi blev upphämtade för vidare transport till Fjällbacka där vi firade Lars (svärfars) 50-årsdag. God mat, trängsel i den lilla sommarstugan, en x-cider på Bryggan och en härlig kvällspromenad genom byn - härligt!

Hemma i götet nu igen, blir nog film och chill i soffan ikväll.

Tanden är bättre också by the way, ibland löser sig saker genom att bara sätta sig ner och vänta!